Nu stoppar Öreälven allt fiske, tillsvidare, som en följd av det varma vädret, lite vatten och höga temperaturer i vattnet.

Generellt gäller att det avrådes från att fiska när vattentemperaturen går över 18 grader. Flera Länstyrelser i landet har gått ut med rekommendationer att inte fiska alls, även om fiske släpps tillbaka:

– Att fånga och sedan släppa tillbaka en fisk innebär en extra stress för fisken nu när det är så varmt i många vatten. Även om den simmar iväg när man släpper den så är det inte säkert att den faktiskt överlever, säger Anders Rydeborg i en intervju med SVT.

Lax

Det är dessutom dålig tillgång på fisk, i första hand lax men även öring, i våra vildlaxälvar. Tidigare i år så stoppades därför allt fiske i Råneälven. Nu gör Öreälven detsamma, stoppar allt fiske och det är en kombination av höga vattentemperaturer, lite vatten och dåligt med lax i älven.

– Även om vi inte har mer exakta siffror från fiskräknare så ser vi att det inte står fisk vid kända ståndplatser i älven. Det är ställen där det borde stå fisk även om det är varmt och lite vatten, säger Erland Johansson, Öreälven.

Stiftelsen vill ha ett fiskestopp på alla svaga och hotade bestånd under minst fem år – ett krav som lett till en del frågor, som vi försöker besvara här.

Här hittar du vår namninsamling – skriv under om du inte redan har gjort det och om du har gjort det sprid länken vidare – stort tack på förhand.

skrivunder.com

Varför ställs kravet bara för fisket i havet?

Vi har valt att fokusera på få åtgärder som vi tror skulle få stor effekt för fisken, för bestånden, och vi har gjort en prioritering där vi tror att ett fiskestopp skulle ge snabbast och bäst effekt.

Varför gäller det inte sportfiske?

Ett förbud för sportfiske ger liten effekt men vi uppmanar naturligtvis alla sportfiskare att vara varsamma med vild lax och alla andra arter som de kan fånga. Speciellt om det är arter som tillhör svaga och hotade bestånd. Behandla fisken varsamt och sätt ut den igen är vår uppmaning.

Varför lyfter ni inte frågan om skarv och säl?

Det faktum att vi inte gör det betyder inte att vi inte anser att frågan är viktig men som redan sagt – vi väljer att fokusera på få åtgärder som vi tror skulle få stor och snabb effekt i ett akut läge- ett fiskestopp. Sedan är det ju också så att sälar och skarvar inte bryr sig om fiskekvoter, politiska system och de kan inte enkelt regleras via politiska beslut.

Varför kritiserar ni forskarna, är inte de era vänner?

Vi har goda relationer med forskarna och det är inte dem vi kritiserar utan det system och det sätt som kvoter räknas fram. Vi kritiserar det forskarna är satta att jobba med och vi tycker att hela systemet är för långsamt, för trögt och om vi ska ha en förvaltning som ska vara adaptiv, alltså snabbt ta hänsyn till saker som händer i omvärlden och i miljön, så måste vi ha ett system som reagerar snabbare. 

Vi vill ha ett system som även väger in det vi ser ut i våra vatten. Det alla de människor som arbetar ideellt i våra förvaltningsorganisationer ser och rapporterar.

Vad ska hända efter de här fem åren då?

Under fiskestoppet så kan vi ge forskarna en möjlighet att ta reda på vad som har hänt ute i havet samtidigt som svaga och hotade bestånd ges en chans till att återhämta sig. Det får ge svar på frågan vad som bör göras sen. Poängen med ett fiskestopp är att samla in mer information, mer data så att vi vet vad som har hänt. 

De fiskekvoter som sätts av EU – bygger inte de på forskarunderlag, kan vi inte lita på de kvoterna?

Ja och nej. De modeller som används bygger på att forskarnas ska ge rekommendationer för kvoter där det ska tas ut maximalt med fisk utan att bestånden ska kollapsa. Grundproblemet med dagens modeller och system är att de är för långsamma och att de lite för ofta bygger på ett lite för dåligt underlag. Det här säger forskarna själva – att de har rätt bra underlag för vissa fiskarter, exempelvis lax, men ett sämre underlag när det gäller sill/strömming.

Dessutom tar modellerna inte hänsyn till hur arterna påverkar varandra, som föda, predator eller konkurrenter. Något som visats sig vara mycket viktigt för dynamiken i Östersjön.

Vi vill ha bättre modeller, snabbare reaktioner och bättre underlag för de rekommendationer som forskarna ger politikerna. 

Kan inte ni skicka ned en lobbyist till EU som många andra har gjort?

Det lär finnas drygt 33 000 registrerade lobbyister i maktens korridorer nere i EU och det är en mycket kostsam konsultverksamhet. Vi har inte råd helt enkelt.

Vad kommer att hända med alla insamlade namn?

Alla namn kommer att skrivas ut och den förhoppningsvis tjocka luntan ska sedan lämnas över personligen till regeringen. 

skrivunder.com

– Vi måste agera och göra något snabbt, nu. Alla tecken tyder på att något är allvarligt fel i vårt innanhav och det är vår tro och övertygelse om att det kan kopplas samman med ett överfiske på Östersjöns motor, sillen/strömmingen. Det finns ingen mat i havet helt enkelt och läget är akut, säger Stiftelsen för Östersjölaxens ordförande Axel Wenblad.

Brev

Kravet, i form av ett brev, har lämnats över på plats i Bryssel av Stiftelsens generalsekreterare Thomas Johansson. I brevet sägs att även bifångster ska omfattas av fiskestoppet och att stoppet ska omfatta alla svaga och hotade bestånd, oavsett art.

– Vi framför det här kravet mot bakgrund av en katastrofal laxsäsong 2023 med mycket dålig uppvandring i våra älvar och åar. Alla tecken hittills för 2024 pekar i samma tråkiga riktning och vi anser inte att vi kan sitta och invänta fångstrapporterna för en säsong som redan har gått. Något måste göras och det måste göras nu, fortsätter Axel Wenblad.

Försiktighetsprincip

Stiftelsen har upprepade gånger efterlyst det som kallas för en försiktighetsprincip.

– Det dags att faktiskt använda den principen nu och stoppar allt fiske medan vi tar reda på vad som har hänt i havet. Vi menar att det nuvarande systemet för att fastställa fiskekvoterna i Östersjön är för trubbigt, för långsamt och vi även måste väga in det vi nu ser i våra älvar och åar. Forskarna gör vad de kan med de verktyg de har idag men nu måste vi ta hänsyn till det vi också ser, ute i våra vatten, menar Axel Wenblad.

Fiskestopp

Kravet, ett fiskestopp under minst fem år efter alla svaga och hotade fiskarter, ska även omfatta det som kallas bifångster, exempelvis då lax fångas i samband med fiske efter andra arter.

– Fem år är egentligen för kort tid. När norrmännen stoppade sitt torskfiske så tog det runt 20 år innan bestånden hade hämtat sig men fem år ger oss tid att ta reda på vad som har hänt och förhoppningsvis så kan svaga och hotade bestånd återhämta sig under tiden. Då kan forskarna ta reda på varför utvandrande lax och öring dör ute i havet, varför spiggen tagit över vikarna i Mälaren, vart gäddan och abborren har tagit vägen och varför det är så ont om sill/strömming. Det är frågor som vi måste få svar på, inte medan vi fiskar upp de sista resterna av hotade arter, utan medan vi inte fiskar alls, säger Axel Wenblad.

Bild:

Stiftelsen generalsekretare Thomas Johansson med brevet till kommissionen med kravet på ett direkt och omedelbart femårigt fiskestopp efter alla svaga och hotade arter i Östersjön

Brevet

Stiftelsen för Östersjöälaxen är en oberoende stiftelse, under beskydd av kung Carl XVI Gustaf. Vår vision är att återfå livskraftiga självreproducerande bestånd i de ursprungliga lax- och öringförande Östersjöälvarna.Vi arbetar aktivt för att stödja och utveckla den lokala laxförvaltningen i alla laxälvar som mynnar i Östersjön. Starka bestånd ger ett attraktivt sportfiske och skapar förutsättningar till arbetstillfällen genom en utvecklad fisketurism.

Det är med stor oro som vi konstaterar att alla tecken pekar mot att 2024 års säsong och uppvandring av vild lax i våra vildlaxälvar ser ut att bli lika dålig som katastrofåret 2023. Något mycket allvarligt och dramatiskt har hänt ute i havet och 2023 så vandrade bara en tredjedel av normal uppvandring av lax upp i Torneälven, för att ta ett exempel. I våra kontakter med landets förvaltningsorganisationer så ser det likadant ut praktiskt taget över allt. Det är rapporter om låga fångster i antal och mycket dålig uppvandring av vild lax och öring som går upp i älvarna och åarna för att leka.

Det innebär att idag redan hotade och svaga bestånd riskera att kollapsa.

Från vår horisont så är detta resultat av årtionden med överfiske, ett överuttag av en mängd olika arter – inte minst Östersjöns motor sill/strömming. Det är den enskilt viktigaste arten i vårt innanhav och det är sill/strömming som är mat för laxen och öringen på sin vandring till uppväxtområdena i södra Östersjön.

Beräkningarna och modellerna utgår också hela tiden ifrån maximala uttag, ett maximalt fiske och vi ifrågasätter rättvisan i att hela tiden prioritera en grupps krav och önskemål. Fiskepolitiken kan inte baseras på att en enda grupp hela tiden har bättre rätt till fisken i havet än andra grupper.

Vi konstaterar också att de modeller, de beräkningarna som forskarna använder för att ta fram det vetenskapliga underlaget för fiskekvoterna i Östersjön inte är tillräckligt anpassade för den rådande verkligheten. Reaktionerna kommer för sent samtidigt som det finns alltför stor osäkerhet när det handlar om  hur mycket fisk det finns ute i havet. Följden blir fortsatt för stora uttag, för höga kvoter och ett fiske på svaga och hotade bestånd.

Ett exempel: 

Laxen i Ljungan nådde precis över  gränsen under 2023, några enstaka extra individer vandrade upp vilket medför att fisket i hela Bottenhavet öppnas upp därför att de modellerna forskarna är satta att arbeta med och efter säger det. 

Ett annat exempel:

Beståndet av skarpsill är hotat och där minskas kvoterna samtidigt som fisket efter sill/strömming tillåts fortsätta trots alla larmrapporter. 

Så som kvoterna sätts idag så tillåts inga bestånd att få växa till och så snart de visar på minsta tecken på en återhämtning så höjs kvoterna. Detta måste få ett omedelbart slut och Stiftelsen för Östersjölaxen föreslår ett totalt fiskestopp på hotade och svaga bestånd, exempelvis vild lax, torsk, sill/strömming, skarpsill och det ska inkludera allt fiske, även bifångster. Ett stopp som bör gälla under åtminstone en femårsperiod. 

Risken för att främmande arter ska spridas och etablera sig i våra sjöar och vattendrag är stor. Arter kan komma in med sjöfartens barlastvatten, genom utsättningar eller som fripassagerare på exempelvis båtskrov. Flera arter har faktiskt kommit hit enbart i syfte att skapa nya möjligheter till jakt och fiske.

Problemen ökar i takt med att vi reser mer, därför är det viktigt att veta vilka arter som kan bli invasiva och hur vi undviker att sprida dem.

Ladda ned Länstyrelsen i Västerbottens PDF-fil med mer information:
Sprid inte främmande arter till våra sjöar och vattendrag

Välkommen Kalixälven!

Välkommen Vindelälven!

Välkommen Piteälven!

Fiskevårdsområde som förvaltar fisket i Rickleån från gräns mot Rickleå by strax nedströms Johanneslund till Åselestupet uppströms Överklinten.

Rickleån Övre FvO

Kågeälvens nedre FvO vill förvalta Kågeälvens bestånd på ett långsiktigt och hållbart sätt.  Älven och dess biflöden ska återställas så att det leder till högsta möjliga produktion utifrån vattendragens ursprungliga förutsättningar. Vi försöker målmedvetet bygga upp stammarna av lax och öring i Kågeälven.

Kagealven.com

Här hittar du allt om boende, filosofi och syfte med detta nya laxfiske-mecka en bit upp i Byskeälven.

Northland Salmon Reserve